Nu när vi har landat hemma och hunnit avverka dagens stora strapats, vilket var att ta oss till och från campus och ha seminarium - nog så häftigt då vi landade i lägenheten 22:30 och steg upp 06:00 - kan vi försöka sammanfatta vår galna Bostonresa. Vi var egentligen alldeles för slitna sedan New York och borde väl inte ha kastat oss iväg sådär och försökt få in så mycket på så lite tid, men det fungerade och vi ångrar ingenting! Vi har haft det fantastiskt trevligt!
Igår hann vi med Museum of Fine Arts på förmiddagen. Egentligen skulle vi ha gått dit kvällen innan, då det var gratis, men när vi väl kom dit, förklarade en otrevlig vakt att det var stängt för ett private event... Då fick det bli lyxvaruhusen den kvällen istället. Det finns löjligt många sådana butiker i Boston och vi råkade bo granne med dem. Det var synd att vi missade tillfället att se samlingarna gratis, för inträdet var väl tilltaget och som vanligt var studentrabatten minimal. Bäst i samlingarna var Gauginmålningen, den där "Where do we come from, what are we, were are we going?" eller vad den nu heter, en Max Beckmann som verkligen stack ut, samt Renoirmålningen av det dansande paret. Det känns som om man ska ha sett den. På eftermiddagen gick vi en guidad tur: the freedom trail.
Precis vad ovanstående är för byggnad har vi inte riktigt klart för oss, men fint var det.
I brist på en bättre bild: här är huset där Louisa May Alcott bodde och där vi gick en rundtur. De andra författarhusen var stängda för säsongen, men det gjorde inte så mycket. Vi har tryckt våra ansikten mot fönstren och kikat in - helt gratis!
Sist men inte minst har vi fått träffa Thoureau och se Walden Pond.
*
Sammanfattande slutomdöme: vi åker gärna tillbaka till Boston, men kanske inte under denna vistelse. Dan har visserligen redan tittat på hotellpriser igen, men om vi åker runt mer, får det nog bli Chicago. Det vi har uppskattat mest med resan, förutom den fantastiska guidning vi har fått, är helt klart att kunna åka tåg och buss med människor som är hela och rena och saknar fotboja. En annan bra sak med Boston är att man inte är den enda som går och att skatten på inköp är mycket lägre. Minus skulle väl vara blåsten och det faktum att man inte kan gå på restaurang och bli serverad utan att visa upp ett pass, eftersom varken andra delstater eller andra länder tros kunna sköta det där med att tillhandahålla tillförlitliga id-kort.
*
På flygplatsen träffade vi en professionell pokerspelare på väg till en tävling i LA. Han var mycket pratglad, och vi får nog lov att säga att det var lite surrealistiskt att faktiskt träffa en person som har ett sådant jobb. Innan de gick viskade dock jag (Elin) till hans flickvän att jag ändå respekterar hennes yrke mer. Hon var sjuksköterska. Ja, sa hon, men det är ju han som tjänar pengarna!
*
Här i Buffalo är det ungefär 20 grader varmt (alltså celsius) och strålande sol. Vi får se vad vi hittar på ikväll. Imorgon är det teater som gäller!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar