Ibland händer det så mycket att man inte hinner blogga om det. Det grämer en alltid lite sådana gånger, men samtidigt är det ett ofantligt stort projekt man åtar sig om man tänker berätta hela sitt liv!
De två bilderna längst ned är från i onsdags. Vacker himmel över vårt hus och en rolig skylt på ett "försäkringsbolag" i de mindre fina kvarteren!
Dans föräldrar har kommit hit välbehållna efter en fruktansvärd strapats som (i vanlig ordning) genererade häpnad över vad de tvingades gå igenom. De hade mer otur än vi, eftersom de också fick försvara stavningen av sitt namn. Hur kul är det när någon i kontrollen vägrar tro på att det finns en internationell norm för bokstaven ä och att denna norm är ae? Jag, som frågat ambassaden inte en utan tre gånger om huruvida detta fortfarande gäller, blir skäligen förbannad när jag hör att kvinnan sa att det ska vara a. Nåväl. Nu är det här!
När de åkte in frågade de taxichauffören om det var farligt att köra taxi här. Nej, svarade han. Han tror att Gud ordnar allting och skyddar honom och är därmed inte rädd för något. Men, sa han, jag kör inte dit de svarta bor. Vi tror att han menar east side - inte att han vägrar köra åt dem om de bor i ett finare område. Eller vi hoppas att det är så i alla fall. Guds beskyddande hand sträcker sig alltså inte till den östra sidan... Men nu till saken: om du bor i den sidan av staden kan du alltså inte få en taxi. De facto-segregation, någon?
Vi har gått från knallblå himmel och sol till något lite ruggigare. Tur att våra (fulaste) vinterjackor har anlänt. Man klär inte gärna upp sig, ska jag säga.
Igår ägnade vi oss åt att promenera runt i våra kvarter och fika lite på Spot. Sedan åt vi Buffalo wings till middag. Det är lite hemskt när någon från vårt gamla liv kommer hit och man äter tillsammans, för det är då man inser hur mycket man har förändrats. Själv äter man ledigt upp sin portion, och ibland blir man inte ens särskilt mätt, medan de måste lämna. Det kommer att bli besvärligt när vi kommer hem!
Efter middagen var det dags för en konsert på ett privat college i stan. Det var en acapellagrupp som sjöng och det var inte alls dumt. Bonnie, Will och Zach var med. Sedan åkte vi till ett konditori på den italienska gatan för att äta tårta. De hade helt fantastiska tårtor där och gör även bröllopstårtor och annat.
Idag får vi se vad det blir - fallen eller mallet. Ikväll ska jag och Dan på middag hos professorn och hans hustru. Spännande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar