Ytterligare en person sköts igår kväll. Nu måste nog detta vara en av USA:s farligaste städer, tror jag. Dan och jag kunde inte sova i natt och låg och pratade länge. Jag håller på att läsa en bok om Buffalo och dess historia. Där kan man åtminstone börja förstå vad som har hänt här och hur det kunde hända. Hur detta gängrelaterade våld kunde ta över en hel stadsdel.
De vita flydde helt enkelt staden och byggde nya hus i förorten. Idag är det dyrare ju längre bort från centrum du kommer, och antalet miljonärer därute är mycket stort. Kvar i staden blev minoriteter, som såklart också blev majoriteter. Bland barnen i skolan i själva staden får 80 procent gratis skollunch, vilket är en indikator på hur fattigt det är. Det är ju så i många amerikanska delstater att skolor finansieras med fastighetsskatter. När få människor äger sina bostäder i en stad och värdet på alla hus sjunker, finns också mycket lite att finansiera skolorna med. Jämför detta med hur det är i den rikaste förorten Clarence, där fastigheterna är värda mest: där finns allting man behöver för en bra skolgång. Hade jag barn här kanske inte jag heller skulle bo i stan.
Staden förlorade ungefär halva sin befolkning ganska snabbt när industrierna lades ned. I förorterna bor ungefär dubbelt så många som i staden och detta är unikt på sätt och vis, för de har inte flyttat på grund av att befolkningen ökat. De har bara flyttat och lämnat tomma hus efter sig, hus som blir tillhåll för narkomaner bland annat. Hus där all koppartråd har stulits och där tjuvarna kanske inte bemödat sig om att stänga av vattnet först, så att den som köper huset för en dollar får lägga en förmögenhet på att reparera det. Och vem vill ha ett hus i en del av staden där någon skjuts varje kväll? 6 mord förra veckan, vad vi vet, och en rad skjutningar.
Vad jag förstår är detta en av de mest splittrade städerna, då man mycket sällan ser människor av olika etnicitet umgås. En sorglig historia, helt enkelt.
Jag är ingen politiker, men man borde ha insett att framväxten av dessa massiva utdragna förorter med tillhörande malls och motorvägar skulle vara dödsstöten för staden. Det som måste ske är att man löser skolproblemet och får de medelklassfamiljer som ännu bor i staden att stanna, så att skattepengar fortsätter komma in och så att marknaden växer för varur och tjänster i stadens centrum. Bättre cykelbanor, vore kanske något.
Dan och jag gör oss nu iordning för att möta ett annat land. Det ska bli ganska skönt, faktiskt. Man blir så trött och stirrig av att vara på sin vakt. Jag vill kunna vara ute efter mörkrets infall och vill kunna slappna av en stund.
De senaste veckornas våldsamheter här har varit mycket oroväckande och tragiska, men jag tror - och hoppas - att det finns en framtid för denna forna metropol. Det finns så mycket att se och göra och vi vill inte att föräldrarna oroar sig för mycket: vi vet vilka gator ni får gå på nu. Och nu skrattar jag inte längre åt människor som ger mig dylika direktiv. De skojar inte. Definitivt inte. Men går man där man ska och när det är ljus ute, så får man se någonting alldeles särskilt. Det kan jag lova! The bunny ser i alla fall ut att trivas. Så länge han bor kvar, stannar jag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar