valtider

Trots att jag är väl medveten om att vi har ett annalkande riksdagsval i Sverige, tänkte jag ägna några rader åt valet till the State Senate här. På en av de gamla bilderna i bloggen ser ni en skylt som uttrycker stöd åt en viss Allen. Detta är för övrigt något som jag verkligen gillar med Amerika - den där öppenheten. Jag kan inte tänka mig sådana skyltar i Sverige. Denna skylt har nu tagits bort från vår tomt, och det är fortfarande lite oklart vem som först satte upp den och vem som tog ned den. Igår, när jag åt efterrätt på Sweet Tooth nere på gatan, bläddrade jag lite förstrött i en tidning som låg där. Plötsligt såg jag den - annonsen som förklarar varför jag (eller de som röstar här) ska stödja denne kandidat. Ni kan ju jämföra dessa argument med de som förs fram i den svenska valrörelsen. Han är för "marriage equality". Jag tycker att det är en lite tvetydig term, men jag tror och hoppas att han menar att alla ska ha rätt att ingå äktenskap. Om han menar equality mellan män och kvinnor i äktenskapet, ligger han lite efter. Han är också veteran, vilket smäller högt nu. Det i mitt tycke absolut bästa argumentet är att han uppfostrades av en familj bestående av musiker, artister och lärare. Det står som punkt tre i annonsens checklista - i mitten av raden av argument. De övriga två punkterna handlar om miljön och om att skapa jobbtillfällen i trakten. Jag kan inte riktigt komma över det där med hans familj, fylld till brädden av musiker och artister - spännande och lite artsy - och sedan nyktert balanserat med några respektabla lärare. En sådan kille måste man ju rösta på, eller hur?

Lärare ligger för övrigt risigt till i USA just nu. Man sparkar dem till höger och vänster om eleverna inte når goda resultat och jag tror att man håller på att skapa ett utvärderingsredskap som ska kunna ange hur bra en lärare är. Det är väl bra att man uppmärksammar att en del lärare inte håller måttet, men frågan är hur enkelt det kan avgöras. I LA har man gått så långt som att hänga ut dåliga lärare (det vill säga lärare vars elever inte blir bättre för varje termin, en enkel och tydlig definition som självklart helt vetenskapligt kan ange hur bra läraren i fråga är). Universiteten är också under angrepp, kan man säga, då allmänheten tycks ha upptäckt det där med att vissa professorer är anställda på livstid och inte behöver undervisa. Lösningen, enligt en debattör, är att låta humanister forska på fritiden, precis som en deckarförfattare i början ju skriver sina alster på sin fritid. Smart, eller hur?

På tal om deckarförfattare har Liza Marklund seglat upp på andra plats på bestsellerlistan och nu blir det säkert hennes namn man får höra varje gång man säger att man är svensk. Jag undrar om människor tror att Sverige är ett extremt blodigt land fyllt av grubblande poliser...

Vädret är strålande idag, precis som igår, och det är dags för en festival som heter musik är konst. Vi får se om vi går dit under dagen. Helst vill jag ta en promenad i parken och sedan sätta mig på ett café och läsa ut Franklins självbiografi.

En sista rolig detalj: igår cyklade vi förbi en skylt som löd något i stil med: Tänk på miljön - kör inte på gräset. That's it - one step at a time. We'll get there.