Finns det några bra bloggtitlar kvar?

Vi klarade natten i det gamla huset rätt så bra, trots att B säger att det spökar. Nu sitter vi ändå i den tomma lägenheten (eller, vi sitter på sängen, som är det enda som är kvar i lägenheten) och surfar. Vi har Internet i huset också, men detta är trots allt hemma nu, och man är mer bekväm i sitt hem, på något vis.

Igår kväll hämtade J oss för en middag i ett mycket intressant radhus i staden. Det byggdes på 20-talet för rika människor på landet som behövde ett boende i staden under teater- och balsäsongen. Fyra våningar och endast ett par rum per våning. J och E har vi träffat förut, men vi har aldrig hälsat på hos dem. Hon är juridikbibliotekarie och vi vet inte riktigt vad han gör. De hade besök av en kvinna, M, som har undervisat juridik och varit dekanus på ett uni i södern. Det är så läskigt att fara omkring som vi har gjort detta halvår, från bjudning till bjudning, utan att alltid känna personerna man ska hälsa på. Hur ska man bete sig? Vad kan man prata om? Hur vet man om man trampar i klaveret? Det är för väl att vi är så charmanta, faktiskt! Och det där om att trampa i klaveret... Jag frågade rakt ut vad folk i södern tycker om bilden som målas upp av dem i serier som Family Guy (ni vet det där avsnittet då syskonen blir kära i varanda bara för att de har flyttat till södern). De var good sports och ingen verkade tycka att mitt samtalsämne vid middagsbordet var det minsta opassande.

Nu har vi fått ett stort care package från J och E med lax och couscous. Det får dock ligga i kylen till imorgon, då vi har en annan bjudning att gå på om några timmar. Ut till förorten till vår första amerikanska familj för riktigt julfirande. Inte lika nervöst, men visst känns det lite som att man tränger sig på. Man får försöka komma ihåg att man inte bjudit in sig själv, utan faktiskt fått en förfrågan.

Vi får ladda upp lite bilder sen av huset där vi bor och kanske från julfirandet. Tills vidare får ni nöja er med ovanstående bild. Vi vill ju gärna tro att de sitter och väntar på att vi ska komma hem!