Vi har inga intressanta bilder idag då vi suttit inne hela tiden. Snö, regn, nu uppehåll. Vintern, som de talade så varnande om, lever inte direkt upp till förväntningarna. Ser dock att Sverige preseterar lika bra som vanligt... Är inte hela poängen med vår existens att vi ska lära oss av våra misstag? Snökaos är lika väntat som advent. By the way - känner DU någon i Western NY som behöver en ny soffa? Endast använd i 6 månader, som ny. $ 100.
Här betar vi av den där långa listan punkt för punkt, och mycket riktigt infann sig sömnen i natt. För att denna blogg inte ska bli så trist (d.v.s. handla för mycket om oss, som ju absolut inte vill framstå som moderna navelskådare) tänkte vi berätta om några nyheter i staden och i landet.
Idag kom ett mejl från universitetet där de berättar vad vi ska göra för att undvika att något händer oss, och detta efter någon sorts ospecificerad incident som ägde rum igår i närheten av universitetets södra campus. Bland annat säger de att vi ska undvika att gå ensamma när det är mörkt ute. Visst, tänkte vi. Det kunde vi ju ha räknat ut själva. Tydligen kan man ringa till en anti-våldtäktjour som skjutsar hem en om man åker hem sent på kvällen. Mycket bra. Nästa punkt var dock mer iögonenfallande: gå inte ensam på dagen. I synnerhet inte om du är en liten person. Hmm. Okej, sure. Här har vi gått omkring och känt oss lite löjliga som är så försiktiga, och så visar sig vår filosofi vara nyckeln till överlevnad... Andra råd var helt enkelt att inte gå ut utan lite pengar i fickan så att man kan kasta dem mot en person om man blir rånad av någon med vapen. Check! Hur skulle man annars göra? Man undrar ju lite vilka de egentligen riktar sig till här...
Mer nationellt kan vi meddela att dödsstraffet tycks diskuteras lite igen. Någon har kommit på att det är barbariskt och rasistiskt... Jösses, så insiktsfullt. Tydligen har man fått veta att systemet har missbrukats något fruktansvärt genom åren, så att dömda till exempel fått advokater som inte varit kompetenta av olika skäl. En annan sak som kommit fram är att (och detta är från en debattartikel i New York Times, om ni undrar) man förr i världen (inte nu, alltså) kunde komma undan dom o.s.v. om man bara betalade för den avlidnes begravning. Detta gällde aldrig alla, utan bara om en svart person dödat en anna svart person... Ens tro på mänskligheten prövas här, må vi säga. Om man tänker för mycket på det, mår man fysiskt illa. Kanske var det därför vår nya vän sa att hon inte följer stadens nyheter och inte (som vi) tar fram kartan efter varje mord för att bedöma om våldet rör sig mot våra kvarter. Man måste igonera det för att orka.
Än så länge kör en stor del av landet på öga för öga, tand för tand, och vi fattar ingenting. Enligt en sådan lag är det alltså fullständigt okej, till och med hedervärt och rimligt, att ta ett liv, så länge som det sker inom systemet. Det vill säga att man döms för att ha begått ett mord och straffet är döden. Det mord någon har begått bedöms vara så en så vidrig handling att personen ifråga inte anses ha rätt att leva. Alltså ska några (för det är ju aldrig bara en, för då skulle de kanske känna skuld, buhu) ta den personens liv och det anses inte kriminellt, utan istället rimligt. Det känns ju lite medeltida, får man lov att säga... Antingen tycker man väl att det är fel att döda en annan människa, eller så tycker man inte det. Det saknar logik, det där med dödsstraff.
Tur att det inte är en känslig fråga i Sverige, så att man vet att ingen blir irriterad på en för att man har åsikter om det. Det där är förresten en annan sak som skiljer Sverige från Amerika. Här är man helt öppen om sina politiska åsikter. Fick frågan av läraren häromdagen - under seminariet - till och med. Hemma skulle jag ha blivit mycket förvånad över frågan. Inte heller skulle jag ha besvarat den.
Majssirap är en stor grej här, och allt annat som har med majs att göra. Om nu någon undrade. Det är majssirap i det mesta.
Jo, en sak till: det rekommenderade dagsintaget för D-vitamin är mycket högre i USA än i Sverige, så att mina nya piller ger mig mindre än dagsintaget i USA, men mycket mer än dagsintaget i Sverige. Vem ska man tro på?
Här betar vi av den där långa listan punkt för punkt, och mycket riktigt infann sig sömnen i natt. För att denna blogg inte ska bli så trist (d.v.s. handla för mycket om oss, som ju absolut inte vill framstå som moderna navelskådare) tänkte vi berätta om några nyheter i staden och i landet.
Idag kom ett mejl från universitetet där de berättar vad vi ska göra för att undvika att något händer oss, och detta efter någon sorts ospecificerad incident som ägde rum igår i närheten av universitetets södra campus. Bland annat säger de att vi ska undvika att gå ensamma när det är mörkt ute. Visst, tänkte vi. Det kunde vi ju ha räknat ut själva. Tydligen kan man ringa till en anti-våldtäktjour som skjutsar hem en om man åker hem sent på kvällen. Mycket bra. Nästa punkt var dock mer iögonenfallande: gå inte ensam på dagen. I synnerhet inte om du är en liten person. Hmm. Okej, sure. Här har vi gått omkring och känt oss lite löjliga som är så försiktiga, och så visar sig vår filosofi vara nyckeln till överlevnad... Andra råd var helt enkelt att inte gå ut utan lite pengar i fickan så att man kan kasta dem mot en person om man blir rånad av någon med vapen. Check! Hur skulle man annars göra? Man undrar ju lite vilka de egentligen riktar sig till här...
Mer nationellt kan vi meddela att dödsstraffet tycks diskuteras lite igen. Någon har kommit på att det är barbariskt och rasistiskt... Jösses, så insiktsfullt. Tydligen har man fått veta att systemet har missbrukats något fruktansvärt genom åren, så att dömda till exempel fått advokater som inte varit kompetenta av olika skäl. En annan sak som kommit fram är att (och detta är från en debattartikel i New York Times, om ni undrar) man förr i världen (inte nu, alltså) kunde komma undan dom o.s.v. om man bara betalade för den avlidnes begravning. Detta gällde aldrig alla, utan bara om en svart person dödat en anna svart person... Ens tro på mänskligheten prövas här, må vi säga. Om man tänker för mycket på det, mår man fysiskt illa. Kanske var det därför vår nya vän sa att hon inte följer stadens nyheter och inte (som vi) tar fram kartan efter varje mord för att bedöma om våldet rör sig mot våra kvarter. Man måste igonera det för att orka.
Än så länge kör en stor del av landet på öga för öga, tand för tand, och vi fattar ingenting. Enligt en sådan lag är det alltså fullständigt okej, till och med hedervärt och rimligt, att ta ett liv, så länge som det sker inom systemet. Det vill säga att man döms för att ha begått ett mord och straffet är döden. Det mord någon har begått bedöms vara så en så vidrig handling att personen ifråga inte anses ha rätt att leva. Alltså ska några (för det är ju aldrig bara en, för då skulle de kanske känna skuld, buhu) ta den personens liv och det anses inte kriminellt, utan istället rimligt. Det känns ju lite medeltida, får man lov att säga... Antingen tycker man väl att det är fel att döda en annan människa, eller så tycker man inte det. Det saknar logik, det där med dödsstraff.
Tur att det inte är en känslig fråga i Sverige, så att man vet att ingen blir irriterad på en för att man har åsikter om det. Det där är förresten en annan sak som skiljer Sverige från Amerika. Här är man helt öppen om sina politiska åsikter. Fick frågan av läraren häromdagen - under seminariet - till och med. Hemma skulle jag ha blivit mycket förvånad över frågan. Inte heller skulle jag ha besvarat den.
Majssirap är en stor grej här, och allt annat som har med majs att göra. Om nu någon undrade. Det är majssirap i det mesta.
Jo, en sak till: det rekommenderade dagsintaget för D-vitamin är mycket högre i USA än i Sverige, så att mina nya piller ger mig mindre än dagsintaget i USA, men mycket mer än dagsintaget i Sverige. Vem ska man tro på?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar