Berlin

Egentligen skulle denna blogg idag ta vid där den förra slutade, eller kanske började, och vara ett inlägg som förklarade varför det är sorgligt att studenterna här måste ha så många extraknäck och förhoppningsvis också bevisa att Dan och jag inte är världsfrånvända, men det får bli en annan gång. Något kom emellan.

Dans mamma tipsade om ett inslag i nyhetsmorgon om Horaces Berlin. Typiskt att det skulle vara vårt älskade Charlottenburg också, så att man blev påmind om hur mycket man längtar dit. Nu sitter vi båda och stirrar i väggen (nja, jag skriver ju bevisligen, men ni förstår...) och tänker: what on earth are we doing here? Vi blir ofta tråkade för att vi gillar Berlin så mycket, men det struntar vi i. Berlin är den bästa staden vi vet, vilket innebär att vi, efter mycket diskussion här hemma, rankar den högre än såväl Paris som New York. Galet, kanske. Men Berlin känns som hemma, på ett bra sätt. Många undrar också varför vi inte flyttar dit, och vi har bokat in oss på lägenhetsvisningar och så vidare, men det har aldrig blivit av. Det är dock inte ett sådär sorgligt "det har aldrig blivit av", utan mer en ganska härlig känsla av att kunna åka dit precis när man vill och har ett par dagar ledigt, samtidigt som man vet att framtiden kanske kan innehålla en flytt. Sedan är det ju så att vi båda har fasta arbeten i Sverige, och kanske får vi inse att vi är lite för gamla för att arbeta som bartenders. Det är heller inte så vi vill ha det i Berlin. Då kan vi hellre åka dit några gånger per år och ha meningsfulla arbeten hemma.

Vad GÖR ni i Berlin hela tiden, undrar en del också. Vi går omkring, pratar med folk, sitter på kaféer och lokaler av olika slag, går på museum och åker runt i kollektivtrafiken. Vi äter - väldigt mycket. Det finns alltid något att se och göra, alltid något som vi inte sett förut.

Det är chockartat att röra sig från tankarnas Berlin till verklighetens Buffalo, men det finns allt drag av Berlin här också. Det finns en Berlinartad potential i denna stad, men det ska mycket till innan det blir något av den.

Här i Buffalo har vi roat oss med att gå på den nya restaurangen och äta catfish po'boy och crabcakes. Delikat och mycket prisvärt. Sedan har vi cyklat omkring och nu ikväll varit på bio ute i förorten. Town visade sig vara en riktigt bra film, även om vi hyste vissa tvivel när vi såg att det var Ben och Blake som spelade två av rollerna. Man hade ju gett upp efter alla dåliga actionfilmer med honom. Det som var så häftigt var att filmen kändes så engelsk, om ni förstår vad jag menar. Lite skitiga miljöer och blue collar-karaktärer. Annars kan ju amerikanska filmer ha en tendens att endast visa ghettot eller medelklassen, och, i vissa fall, den så kallade överklassen.

Imorgon blir det konsert. Vi får hålla oss sysselsatta så att vi glömmer bort att det är länge kvar till dess att vi får åka till Berlin!