Movie night

Hettan är på gränsen till olidlig, men det sägs att helgen blir kall och höstlik, varför vi försöker att njuta istället för klaga. Det känns som juli igen.

Idag stannade vi hemma för att arbeta och fixa lite i lägenheten. Det blev tvätt och en tur till biblioteket för att lämna tillbaka en bok. Den här gången tog vi mod till oss och spanade in hyllan med teveserier. Vilket utbud de har! Inte nog med att de har varje säsong av i princip alla amerikanska teveserier jag följer eller har funderat på att följa, det mesta tycks vara inne också! Vi lånade Big Love, Curb Your Enthusiasm och 30 Rock. Gratis!

Ikväll har vi varit på bio och sett Buster Keatons Our Hospitality från 1923. Det är den första visningen för terminen på filmseminariet här. Lokalen är precis öster om Main, i en fin biograf som unikt nog tillhör folket, staden. På bilden ser ni electric tower, en vacker historisk byggnad som ligger nära bion. Med oss hade vi Bonnie och hennes familj, samt barnbarnet, en tvåårig tjej som tittade uppmärksamt och tyst under hela filmen. Filmen kostade nästan ingenting och till och med våra snacks var halva priset på grund av seminariet! Det hela ackompanjerades av piano, spelat av en man som hade doktorerat på filmer som dessa. Det finns något magiskt med livemusik till film -överhuvudtaget var det lite magiskt. Jag såg till exempel flera kända ansikten från universitetet, från min professor till mina kurskamrater. En liten stad, i vissa kretsar. Av det enorma utbud av kultur, blir det nog ändå ofta så att man väljer att gå på samma saker. Dessutom är filmserien en del av kursen i film här. Vi måste gå på fler under hösten.

När vi gick ut från biografen slogs vi av lugnet och den enorma skönheten i kvarteret. Ändå minns jag hur tankarna vandrade inne i biografen, när de tog fram sina pistoler i filmen: här sitter vi och myser, trygga och glada, och tittar på en film där någon försöker ta kål på en annan, och det hela är en komedi. Utanför sköts människor på riktigt alldeles nyss, och säkert händer det igen när vi sitter härinne. Det är overkligt när man tänker på det på det sättet.

På fredag har poetikprogrammet ett event på bokhandeln i mitt kvarter, så vi kanske går dit istället för på Dungens konsert. Sedan blir det musikal, irländsk teater och annan teater. Man får inte missa chansen att ta del av detta utbud!

Förresten säger grannen att insekten nog är en sorts tusenfoting. Hon har likadana hos sig...